Vad är Montessori

Maria Montessori visste vad varje förälder vet – nämligen att alla barn är nyfikna, fulla av upptäckarglädje och ivriga att prova på och lära nya saker och precis som föräldrar världen över, märkte hon att barnens intressen varierar med ålder och mognad.

Dessutom observerade hon att intresseförändringar följer ett givet mönster som är det samma hos alla barn. Från de allra tidigaste intressena som att äta själv, lära sig gå, prata och så vidare, till intresset för läsning, matematik, rymden med mera. Hon fann att barn under sina olika mognadsstadier är speciellt mottagliga för olika slags kunskap. Maria Montessori insåg det värdefulla i att ta till vara intresseperioderna, som hon kallade känsliga eller sensitiva perioder.

Frihet att välja

Maria Montessori upptäckte att:

  • inlärning som anpassas efter barns utvecklingsstadium går lättare
  • man bäst tar tillvara barns spontana lust för arbete genom att låta deras egna intresse vara motiv nog för att söka kunskap
  • barn har en avundsvärd förmåga att koncentrera sig på en intressant uppgift
  • barn som vill lära sig något nytt upprepar övningen om och om igen

”Frihet att välja aktivitet och möjlighet att arbeta ostört i egen takt blev två av de viktigaste förutsättningarna.”

Barn leker med Montessorimaterial

Montessorimaterial – en god hjälp i inlärningen

För att kunna möta barns behov av aktivitet och motorik utvecklade Maria Montessori arbetsmaterial för olika mognadsstadier och intresseinriktningar. Materialet är inte det viktigaste i pedagogiken, men det är till god hjälp.

I en Montessoriförskola finns material både för praktiska, intellektuella och sinnestränande övningar. Allt i från skokräm och putstrasor till sinnrikt material, som tränar logiskt, matematiskt tänkande. Dessutom material som övar upp skrivförmåga, språkkänsla och grammatik, samt sådant som låter barnen träna syn, hörsel, lukt, smak och känsel.

Montessoripedagogikens idé om inlärning handlar om att gå från det konkreta till det abstrakta. matematikmaterialet ger bland annat barn en taluppfattning och ett tydligt begrepp om räkneoperationer. När ett barn väl har förstått ett moment, är det dags att lämna materialet och lösa uppgiften på abstrakt väg.

Så gott som allt material fyller flera funktioner. Ofta arbetar små barn sensoriskt med det, sedan använder de äldre barnen samma material för intellektuell förståelse. De flesta material är självrättande. Barnen får således uppleva tillfredsställelsen av att själva se att de lyckats med en uppgift.

…och en god hjälp i uppfostran

Allt material är av god kvalitet och finns bara i ett exemplar. Allt material har sin särskilda plats i rummet. Det barn som använt ett material, har ansvar för att det snyggt och prydligt kommer på plats igen. Barnen lär sig att ta hänsyn till varandra. Är ett visst material upptaget får man vänta på sin tur eller komma överens om att samarbeta.

”Hjälp mig att göra det själv”

Detta är en tanke som grundar sig på det faktum att ingen kan lära någon annan något. Man kanske behöver hjälp för att kunna lära sig, men själva inlärningen måste var och en klara på egen hand.

I en Montessorigrupp är lärarens uppgift därför inte att i första hand förmedla kunskap, snarare att observera barnen och vara uppmärksam på varje barns behov.

Läraren ger den stimulans som svarar mot varje barns mognad och intresse, samt berättar, beskriver, stimulerar till diskussion och nya frågeställningar. Sedan visar han/hon var kunskap finns att hämta och visar hur materialet skall användas för att ge en meningsfull träning. Sedan gäller det för barnet att arbeta självständigt med sin uppgift.

”All onödig hjälp är ett hinder i barnets utveckling”

Montessoriförskolan – en spännande och stimulerande miljö

Kommer du på besök till en Montessoriförskola, kan du knappast låta bli att fascineras av den aktivitet som råder. Här finner du barn mellan 3 och 6 år, som bakar, putsar skor, dukar bord eller ägnar sig åt andra praktiska sysselsättningar. Här träffar du också barn som med hjälp av räknestavar eller pärlmaterial sätter sig in i matematikens grunder.

Kanske förvånar det dig att en 3-åring med största koncentration lägger pussel med världsdelarna, eller att en 4-åring med största iver tränar sig att skriva. Kanske tycker du att det är lite konstigt att en 5-åring pratar om cirklar och olika sorters trianglar.I fritt skapande får barnen utlopp för sin fantasi.

Genom att inte i tid och otid hjälpa barnen, utan i stället låta dem fritt experimentera, pröva sig fram och öva sig inom olika områden, har man undanröjt de hinder, som vi vuxna normalt ställer i vägen för barnens naturliga utveckling.

Så vad du ser i Montessoriförskolan är helt enkelt prov på vad som händer, när man i rätt miljö och med rätt stimulans tar vara på barnens inneboende resurser. Du ser prov på att barn både vill och kan betydligt mer än vi vuxna tror.

Frihet, ansvar, hänsyn, självförtroende

Besöker du en montessoriklass i grundskolan, möter du en miljö utan kateder och traditionella skolbänkar. I stället finner du elever, som arbetar ensamma eller i grupp vid bord eller på golvet. Det finns rikligt med arbetsmaterial på hyllor längs väggarna.

Precis som i förskolan väljer varje elev själv sin sysselsättning. Friheten att få handla självständigt innebär att eleverna ägnar sig åt sina uppgifter så länge de önskar. De kan koncentrera sig på ett ämne en hel dag. Men friheten ställer också krav på att barnen tar del av ansvaret att täcka in alla ämnesområden på terminens kursplan. Det innebär krav på planering och utvärdering. Friheten förutsätter också att de tar hänsyn till kamraterna i sin omgivning.

/Källa: Montessoriförbundets hemsida.